Igar var det den forsta riktiga vardagen. Sakert nara 10 + grader och stralande sol. Vi grillade korv ute i saxtorp och satt och hade det gott i solen. Lilleman hade sovit hos mormor och morfar. Jag och Linda var pa barnloppisen i Haljarp. Jag fyndade mycket Newbie klader till bebisen, klanningar, leggings, bodies och annat fint. Till Elliott fyndade jag t-shirt, trojor, ett par bodies, nagra shorts, en fin varjacka och nagra leksaker. Favoriten var en modell storre leksaks lastbil for 15 ;- och en Mickey Mouse telefon (ljudet funkade inte, gissa om det inte gor nagot haha) for 5 ;-. Allt detta for 360 kr.

 

Jag vill ga pa fler barnloppisar. Detta var allra forsta gangen jag var pa en barnloppis. Det kommer definitivt ske fler ganger. Nar jag sen kom till saxtorp, kom mammas och Bengts granne Sara over med en hel kass med klader till Elliott. Som jag fick gratis, jattesnallt :) Dem har en pojke i samma alder som Elliott, men han ar mycket storre an vad han ar. Det var mycket fint, flera par jeans och byxor. Mycket t-shirts och trojor. Aven ett par pyjamaser.

En bra dag pa kladfronten med andra ord. Nu har barnen mycket klader sa dem slipper ga nakna :)

 

Som sagt grillade vi korv och njot av solen. Jag satt till och med i bara linne en stund. Ja, inte endast i ett linne :) Varen ar verkligen efterlangtad. Men sa ar det val varje ar. Overallt blommar alla dessa sma varblommor. Det ar redan knoppar pa trad och buskar. En manad till sa ar det nog lite gront i tradkronorna.

 

Idag gick jag och Elliott och halsade pa mormor pa sjukhuset. Forhoppningsvis far stackaren komma hem i nasta vecka. Hon far val klarare besked imorgon. Vi haller tummarna.

 

Idag var jag och lillskrabban och klippte oss hos Vera. Tanja var med som barnvakt medans jag klippte mig :) Jag fick nog 8-10 cm av mitt har kapat, valbehovligt. Haret vaxer som ogras nar man ar gravid. Tyckte det var inte sa lange sen jag klippte mig. Och nar man sen ammar da tappar man har som en hund faller vinterpals. Inte jattekul nar det "drabbar" luggen. Jag sag inte klok ut nar lilleman var 4-5 manader. Hade varsta stubben istallet for en lugg. Tog ett bra tag innan det vuxit ut 6-7 cm och lagt sig.

 

Lilleman levde rovare (som vanligt) men han var faktiskt duktig nar det val var hans tur. Han fick sitta i mitt kna med ett litet forklade med hundar pa. Det enda han verkligen inte gillade var trimmern. Men den behovdes bara i nacken och lite pa sidorna. Sa det var snabbt overstokat. Och saaaa fin min lille unge blev. Han ser sa mycket storre ut och mer "pojkig". Han hade ju sina babylockar som gjorde att han sag lite yngre ut. Svart att forklara. Men att en klippning gor sa stor skillnad, det trodde jag inte.  

 

Vi stannade till pa KappAhl pa vagen hem och kopte en jattefin skaljacka till lilleman. Eller det var mamma som kopte den :) Vi hade bada spanat in den nar vi var pa KappAhl for ett par dagar sen. Och eftersom det var 25 % rabatt pa valfri vara idag, sa slog vi till :) Ibland lonar det sig att vanta minsann.

 

Imorgon ar det tid for aterbesok pa vardcentralen for lillemans lilla brannskada. Det ser bra ut och inget infekterat. Han verkar inte ha ont heller, kanske lite omt om han rakar sla till sin hand eller liknande. Men inget som paverkar honom tycker jag. Barn har ju bra lakekott sags det. Redan klockan 8.00 ska vi infinna oss dar. Lika bra det, nagon har blivit en riktig morgonmanniskan (suck) och vaknar kl. 6. Har jag tur sover han till kl.7 eller till och med halv 8, men det verkar sallsynt for tillfallet. Men jag passar faktiskt pa att vila middag med lilleman lite da och da, det ar ju trots allt slutet pa denna graviditeten nu. Och da ar man lite trottare an vanligt. Och det kommer behovas mycket energi om ett par veckor. Sa bast att passa pa nar man kan :)

 

 

Elliott haller som bekant pa att aterhamta sig fran operationen. Fast jag skulle nog vilja saga att han ar aterhamtad, men han far vara hemma fran forskolan denna veckan ocksa. Pa sa vis har jag koll pa honom sa han inte klattrar eller hittar pa nagot annat som gor att saret spricker. Och skulle saret behoves laggas om, sa gor jag ju det. Det kan jag inte krava att forskolan ska gora. Jag tror inte ens dem far. Hur ser det ut egentligen att slappa ivag en unge till forskolan som behover saromlaggning? Nej minsann. Det ar bra mycket battre han far aterhamta sig och laka har hemma i lugn och ro.

 

Naja, apropa klattra. Imorse tog morgonen en ny vandning nar min finurlige unge drog fram fotpallen fran fatoljen till spisen. Inte forsta gangen det hander, men idag kom dagen nar han aven satte pa plattorna pa spisen ocksa.... Jag har ett stankskydd sa att han inte ska kunna branna sig. Men nar man star pa en fotpall? Da ar det hur latt som helst att na en varm platta.

Och det var précis vad han gjorde. Allt detta skedde pa nagon minut medan jag snabbt var pa toa, satte upp haret och slangde pa mig morgonrocken. Jag hor hur han skriker I koket och mots av en springade lilleman som har ont I handen. Jag ser pallen och att tva plattor ar pa!!!! En pa 3:an och en pa 4:an (en javla tur det). Spisen blir kvickt varm, sa det behovdes inte manga minuter for honom att genomfora allt detta. Jag spolar snabbt hans hand en stund. Tycker det ser bra ut, han hade nog tur. Han far lite valling pa soffan, men da borjar han gnalla och jag ser att hans lilla hand ar rod.

 

Jag far spola hans hand igen, ringer mamma som rader mig att ringa 117. Dem i sin tur rader mig att knalla bort till vardcentralen ganska sa ogonblickligen. Sma barn och brannskador ar inte sa bra (saklart). Rebecca ryktes upp ur sin skonhetssomn och fick komma upp och hjalpa oss. Mollo sitter med handen under vasken i sakert 30 minuter och har nog valdigt ont. Jag fick radet att ge honom alvedon, som skulle kunna lindra lite. Och efter en stund nar vi kommit till vardcentralen sa marker jag (nar han lugnat sig for han ser snabbt vilken miljo han befinner sig i, han tycker INTE om sjukhus) att smartan i handen dampats.

 

Vi maste varit en syn jag, lilleman och Rebecca. Ingen ar riktigt pakladd eller anstandig. Nagon frukost eller tandborstning hade blivit gjord. Mollo var inlindad i en stor filt da jag inte ville krangla pa honom overall m.m. Bettan hade jogging brallor och en stinkande leverkorvstroja. Lilleman fick leverkorv som han alskar medan jag vantade pa min tur till 1177 och han skoljde sin lilla hand. Denna skulle saklart kletas ner pa Bettan. Jag hade trasiga leggings och var stressad och svettig.

 

Efter snabb och bra vard kom vi darifran med en inlindad bandage Elliott. Han fick valja en glittrig skoldpadda ur leksaksburken. Nar han sag den visste han précis vad det var fragan om :) Skont att han far nagot positivt minne fran alla hans sjukhus/vardcentral besok. Sen dess har han pussat bort halften av glittret fran sin skoldpadda. Vi skall tillbaka pa fredag morgon for att kolla sa att han inte fatt bakterier i dem sma blasorna han fick. Det hoppas jag verkligen inte!

 

Eftermiddagen gick i lite lugnare mak. Mamma hade ju mer eller mindre kastat sig i bilen och kom hit samtidigt som vi kom tillbaka fran VC. Vi bestamde efter frukosten att vi skulle ta en tur pa stan och sen ata pa Basilika. Lilleman alskar deras sotsura sas och friterade rakor. Sa jag gissar pa att det var en nojd kille som mer eller mindre dackade sittande i kassan inne pa H&M. Han vagrade sova pa vagen ner till stan. Det fanns mycket intressantare saker att titta pa, an att ligga och sova i vagnen som en annan bebis. Jag kopte lite nytt smink och tva nya pyjamaser pa KappAhl. Och saklart en Mickey Mouse mossa. Som lilleman inveg i eftermiddes har hemma.

 

Dessutom fornyade/skaffade jag mig ett nytt lanekort till biblioteket idag. Sa nu kan vi lana bocker hejvilt. Vi inveg lanekortet med att lana 11 bocker. Varav tva stycken redan kvalat in pa Elliott "best books of all times" lista. En bok med bussar, bilar, traktorer och lastbilar m.m. Den andra  boken innehaller en massa djur fran bondgarden, dar man kan kanna pa deras pals och som kronan pa verket finns dar aven ett par bilder pa traktorer. Elliott firade detta spektaklet med att dra fram alla sina egna bocker och fylla hela tvrums golvet med bocker. Det ar kul nastan jamt.

 

Imorgon vantar det spannande aventyr i Helsingborg med Linda och hennes lille parvel. Vi ska aka buss dit! Lilleman kommer vara i himmelriket. Det blir lunch pa nagot trevligt stalle och sen sa far vi se vad dagen har att erbjuda. Jag kan gissa pa att Elliott forsoker sig pa att lagga nagon slags vetorost pa att vi minsann ska aka buss. Inne i Helsinborg, da alltsa.

Nu ar det laggdags, jag ar trot och har skrivit ett jakla langt inlagg.

 

 

 

 

Ja, det ar minsann inte latt. Jag ar ingen manniska som oppet sitter (eller overhuvudtaget) och tjatar om kanslor eller behover ventilera/prata ut och sant trams. Det ar for mesar (tyckte jag innan i alla fall). Men det ar ganska bra att fa utlopp for sin ilska eller frustration. Annars sitter man och haller pa det och blir irriterad eller mar samre. Aven om jag hallt mitt "privatliv" borta fran bade facebook och andra sociala medier, sa vet val en del manniskor vad som hant eller lite grann som hant. Jag tycker inte heller det ar ratt stalle att skriva vissa saker pa, en del manniskor lever sitt liv genom facebook och skriver om precis allt dar. Och saklart far dem gora det om dem vill, men jag ar mycket, mycket mer fortegen om mitt liv. Jag tanker inte skriva om det har, mojligen i minsta mojliga man. For saker som kommer att "intraffa" i framtiden, ja da far det inte ligga mig i fatet att jag skrivit om detta eller detta. Om man sa sager. Valdigt kryptiskt skrivit. Men sa ar det. Nyfikna manniskor kan ga och lana en bok pa bibblan.

 

Men tillbaka till min huvudrubrik!

 

Jag var pa mote i formiddes, ett steg i ratt riktning. Borde det vara i allafall. Det ar oerhort deprimerande att behova syssla med sant bara veckorna innan jag ska foda en liten bebis. Jag vill inte heller ge denna manniskan utrymme i mitt liv, inte mer an vad som kravs. Men vet ni, det ar lattare sagt an gjort. Bara nu har jag gett den manniskan utrymme. Jag skriver om denna manniskan. Denna manniskan har saklart ett namn, men det har jag inte lust att skriva. Kanske manniskan till och med laser detta? Men vad borde jag bry mig? Det ar min blogg och mitt liv. Jag tanker inte hemlighalla eller vara radd for att an en gang fa min dator hackad eller overvakad. Go ahead! Be my fucking guest.

 

Nu blev jag ganska negativ, men det ar som sagt fan lattare sagt an gjort. Jag har en underbar liten unge som betyder mest for mig i hela varlden. Och det ar allt som betyder nagot. Tillsammans kommer vi fa ett bra liv.

Vi lag vakna kl. 5 imorse och bara lag i sangen. Han lag dar med sin lilla, lilla hand i min och viskade mamma. Och sa rullade han over och la sig pa min arm och burrade in sig. For att sedan somna om.

Det gor livet vart att leva. Och det far mig att tanka positivt och sla ifran mig all ilska och besvikelse jag ibland kanner. For nar man ar arg, besviken, lurad eller vad fan man nu ar. Inte fan tanker man glada tankar eller att livet faktiskt kan bli battre. Men det far jag trana pa.

 

Igar var en bra dag. Inte ett moln pa min himmel. Och idag ska bli minst lika bra. En dag i taget.

Nu ska jag passa pa att dricka oboy och ata varma mackor for min lille sprattis sover gott.

 

Och nej, jag ar inte psykfall som har bra eller daliga dagar. Men jag ar nojd med livet. Det blir battre. Och den som skriver "ring om du vill eller jag finns har bla bla" far stryk. Det ar detsamma som att saga "jag beklagar sorgen" till nagon vars barn eller man dott. Det gor ingen skillnad. Ett par ord gor ingen skillnad och det far inte den manniskan att ma battre. Det ar vad jag tycker!