Idag har vi varit hos doktorn och Elliott fick lamna blodprov. 3 stycken provror sa skulle det pressas ut Smelle blod. Ah min lille bebis tyckte inte det var kul. Sen fick han plaster pa fingret som var blatt och flott. Gissa hur kul det var? Naval, till saken. Han ar troligen mjolkallergiker. Eh jaha. Just nu tanker jag bara pa mig sjalv hur jobbigt det ar om jag ska fortsatta amma, for da maste jag ata/dricka mjolkfritt. Helt och hallet. Inte bara laktosfritt. Utan mjolkfritt. Som om det inte var nog att jag ar glutenallergiker. Nu far jag jag inte dricka mjolk, ata glass, ha smor pa mackan, ata en god sas, smaska i mig choklad, dricka vin och ata getost (dricka en slurk vin kan jag val fortsatta gora, om dem javlarna nu inte stoppar i mjolk i vinet ocksa). Utan det blir soja-krak-mjolk, smorfritt oljesmor och oatly latsas-vara-gradde och gar-ej-att-vispa-trams. Men om jag valjer att fortsatta amma, ett beslut som maste tas, sa far jag helt enkelt leva med det. Eller sa kommer jag fa recept pa mjolkfri ersattning.

 

Allra mest synd ar det ju faktiskt om Elliott, for om han ar allergisk sa blir det tufft i framtiden. Hoppas att han vaxer ifran det. Och min stackars bebis som har lidigt med denna kladan och eksem. Han ar rod som en prickig korv.Efter undersokningen sa blev han insmord i en helsikes massa kortison. Och som han skrek, det sticks och svider i huden. Jag kommer sjalv ihag kanslan nar eksem kliade och jag smorde in dem. Man ville bara klosa bort skinnet. Allergier ar ett javulstyg. Ar man inte allergisk mot damm eller gras sa ar det katt eller mjolk. Vafan. Hur kommer det se ut i framtiden? Hur ska man leva? Damm liksom? Hur kan man inte ha dammigt hem? Kvalsterallergi kanske det kallas, forlat om jag ar okunnig inom det omradet. Jag bara spekulerar.

 

Och astma da? Det ska vi inte tala om. Forr forra sommaren fick jag en konstig reaktion dar jag fick svart att andas. Fick tid hos doktorn och blev sjukskriven tva veckor. Jag fick nagon inandningsspray som jag glomt namnet pa. Men den skulle jag ta vid behov och den anvandes flitigt i borjan. Bieffekten var att jag blev alldels snurrig och darrig. Lyckad kombo, kan inte andas, darrar och blir yr. Det forsvann efter dem tva veckorna och lakaren trodde att det kunde vara astma. Kom det igen sa skulle dem utreda det. Jaha. Hoppas att det aldrig kommer igen, for det var vidrigt.

Men jag tror nog jag lider av en allergi dar jag far spratt i benen av korkade manniskor. Har ni nagon san udda allergi? :)  

 

Pa fredag nasta vecka har jag telefontid med doktorn igen och da meddelar hon mig domen. Dem skulle aven kolla om det ar kattallergi. Jag hoppas att han inte allergisk mot nagot. Fast hans skinn talar ju sitt tydliga sprak. Sa det ar val bara onsketankande att han inte skulle ha nagon allergi. Min stackars lilleman. Hoppas att vi far nagon ordning pa detta, sa han slipper sova med strumpor pa hander.  

Ah min lilleman :(