Gardagen tog en annorlunda vandning. Jag vaknade mitt i natten av nagot, men Elliott sov. Men helt plotsligt snurrade allt. Precis som om man aker en bergochdalbana blandat med nagon galen karusell som snurrar upp och ner. Da kanner jag att jag aven har en javla huvudvark. Jag blundande och holl handerna for ogonen. Och tankte javla drom. Men det var det banne mig inte. Gjorde ett forsok att lagga mig pa vanster sida. Och da blev det varre. Jag blev helt svettig och lite radd.

Sprang snabbt som ogat och hamtade en spann for jag madde ytterst illa. Tydligen somnade jag om for sen vaknade jag pa morgonen med en annu varre huvudvark. Jag kunde riktigt kanna hur det bankade pa vanster sida. Och just som jag skulle vanda mig och se vad klockan var pa mobilen, som ligger pa nattduksbordet pa min vanstar sida holl jag pa att kraka pa kuppen. Allt snurrade och jag trodde forst att nagon smugit in och hallt i mig en massa sprit utan min vetskap. Elliott vaknade nu och borjade snacka och spralla. Han ar alltid glad nar han vaknar pa morgonen. Jag hade inte tid med honom, for nu kom spannen till nytta. Att amma honom 10 min senare var en pest. Jag var redo att narsomhelst lagga undan honom och kraka igen i spannen, men av nagon konstig anledning kunde jag halla mig tills han var klar.

 

Hela kroppen darrade och snurrade. Ont sa in i helvete i huvudet. Med darrande hander ringde jag mamma och informerade henne om laget. Hon jobbade, sa hon skulle komma sa snart hon kunde.

Jag tog upp snubbo snabbt som ogat och satte honom i sin stol i koket, sa att jag inte skulle tappa honom om jag fick ett yrselanfall. Gjorde grot och matade honom, men det gick helt slott och skeden var tung. Allt kandes se fel. Ringde mamma igen och klagade att detta gar inte. Hon kom kort darefter och tog over Elliott. Jag la mig i sangen och ringde till 1177. Dem radde mig att ta mig till medicinakuten har i Landskrona och kolla upp det. Sa vi packade ihop oss, det ar inte optimalt att kanka runt pa en bebis i sana tillfallen. Men vad skall goras?

Nar vi val kom dit blev jag undersokt efter en stund. Jag fick gora ovningar som kollade om mina nerver fungerade och doktorn forsokte aven tvinga fram ett yrselanfall. Men det gick inte. Det verkade ha gatt over. Men kvar fanns en krak-huvudvark.

 

Dem trodde att det kunde bero pa tva saker. Kristall, balans nagot som framkallar yrseln. Prova googla det. Jag ar ingen expert :) Det ligger i slakten, eller rattare sagt. Bade mamma, mormor och Bodil har det. Ja, varfor ska inte jag ocksa ha det?

Eller sa ar det nerver som gar upp till hjarnan som hamnat i klam pga. nar jag bar pa Elliott tillexempel. For jag var alldeles om i vanster sida av nacken nar doktorn klamde och tryckte.

Hur som haver. Vilken javla elande. Det gar inte riktigt att beskriva hur det kanns. Huvudvark har val vi alla haft, men sjavla yrseln och att det kandes som kroppen gick in nagot slags vilolage. Kopplade bort allt. Nar jag satt och matade Elliott med groten kandes det som om jag gjorde fel. Nagot sa naturligt kandes fel.

 

Stackars lilleman fick tillbringa sin 8 manaders dag pa sjukhuset med tradig grot till lunch. Han kunde inte sova for han kom val helt enkelt inte till ro stackaren. Sa den stackaren fick bara sovit en timme igar under hela dagen. Han somnade dock ganska tidigt igarkvall vid 19 tiden. Valdigt skont, for jag lade mig samtidigt.

Vilken tur att mamma kunde vara och hjalpa mig resten av eftermiddagen. Tack sa mycket mamma :)

Jag lyckades sova en liten stund nar Elliott sov sin lilla timme. Och sen var huvudvarken borta nar jag vaknade. Men jag var helt tung i huvudet och jakligt trott.

 

Idag tror jag mest att vi vilar oss. Behover ga till apoteket och hamta ut den forbaskade mjolkfria ersattningen som Elliott ska fa. Jag hade bestallt den pa Coops apotek, men nar mamma skulle ga och hamta ut den i lordes var dar inget bestallt. Sa jag tankte traska bort till sjukhus apoteket istallet. Dem borde ha mjolken pa lager.